Det kreativa porträttet om Emilia Korp – Naturmagi publiceras i samarbete med bildakuten.com.
Emilia Korp, kan du berätta om dig själv och ditt skapande?
Jag är Emilia Korp, delvis uppvuxen på och formad av det karga Öland, sandpapprad av livet i Skåne och finslipad av nomadlivet i diverse olika städer jag flyttat runt i. Jag är en person som mår bäst när jag lever i samspel med naturen, både fysiskt, etiskt och moraliskt.
Jag är uppvuxen med en mor som är konstnär så för mig har uttryck i färg och form alltid funnits nära till hands och alltid varit mitt sätt att förmedla och reglera mina känslor. För känslor har jag bevisligen mycket av, därför klarar jag inte av att hålla mig till en enda konstform.
Du verkar ha många ansikten: lättberörd, både stark och sårbar, ärlig och rak, bohemisk, skygg, rättfram, enkel tråcklare och mångfacetterad filosof, och i din profilbeskrivning uttrycker du dig själv som ”wild at heart, forever lost”. Vad känns som Emilia Korps äkta ansikte (om det finns) och på vilket sätt är du ”forever lost”?
Mitt ansikte är många, men det är alltid ärligt, oavsett vilket jag bär. Det är lite tjusningen i 
att vara människa, känner jag, att vi är fantastiska på att anpassa oss till olika situationer, personer och miljöer. Om jag vaknar upp en dag med ett ärende i storstan, då är jag oftast en sofistikerad krigare som flyger iväg på ett uppdrag, inga problem. Tvingas jag in i sociala situationer jag inte riktigt kan råda över: Då kan vem som helst dyka upp, beroende på vad olika närvarande individer behöver, vill se och förväntar sig, kanske räddaren i nöden som bokstavligen kan rädda dagen, eller kanske jag känner att ”skit jag skulle suttit kvar i ett hörn”, kanske världens bästa underhållare som får alla att tappa andan, men vanligast är att ”jag ser att ni pratar men jag hör ingenting annat än mina egna tankar”. Hemma drar jag på mig mina kängor och klafsar ut i skogen med hundarna och skuttar runt som en dåre med kameran i högsta hugg. Det är på lek och blodigt allvar. Andra dagar sitter jag och stirrar på kajorna som bor i tallarna omkring och bara önskar mer än något annat att jag kunde få vara med. Och det är väl här jag avbryter och säger, nu kanske du förstår varför jag är ”forever lost”?
Varför namnet Korp?
Korpen har alltid funnits med mig, fysiskt och psykiskt. En oerhört vacker fågel som får mig att springa genom tjärn, myrar, taggtråd och över berg bara för att få en glimt av deras skönhet eller höra en ton av deras magiska läte. Korpen innehar en mystik och styrka som jag faktiskt kan likna mig med, något oändligt, oövervinnligt, svävande, sårbart, mörkt, ljust, obehagligt och kraftfullt. För alltid vilse i skogen med korparna, det är vad jag helst vill.
Vad uttrycker du genom konsten?
Känslor! Mina känslor och mina berättelser, alltså saker jag upplevt och gått/går igenom. Jag behöver få utlopp för vad som försiggår inuti mig. Det är ju en pågående resa, det här 
med att skapa olika uttryck. Resultaten förändras alltid men jag kommer alltid uttrycka känslor, i sann klassisk konstnärsanda.
Din kropp täcks av unika tatueringar. Kan du berätta historien bakom en av dem?
På mitt högra lår har jag en tatuering på huvudkaraktärerna i barnboken ”Min fars drake” av Ruth Stiles Gannet. Bilden visar när Elmer och draken flyger iväg från Vildön. Detta var en av dom första tatueringarna jag gjorde, när jag precis börjat öva på mig själv (numer designar jag alla mina motiv själv). Och det kändes givet att ha Elmer och draken med mig, alltid, då dessa böcker gett mig mycket glädje.
Många tatueringar är bara skisser och övningsresultat. Jag gillar att se ut som ett skissblock. På senare år har det blivit en mer spirituell betingad sak, när jag tatuerar mig. Det har blivit ett sätt att förenas med naturen.
Som före detta konstnär uppfattar jag hängivelsen bakom din utsökta tavla Destructifva (se nedan). Kan du berätta hur den kom till sin existens?
Destructifva var en rätt smärtsam historia. Hon är syster till Perfecta som jag väckte till liv genom olja för 6-7 år sedan. De båda är två olika jag som piskat mig fram i livet med klapp, slag, klapp, slag. De båda är alltså mitt sätt att uttrycka ångest och smärta som funnits i mitt liv men ändå varit nödvändiga för att jag ska kunna finnas här idag, glad, nyfiken och envis. Jag påbörjade tavlan 2014 men släppte den i ett år. När den blev klar i februari detta år hade jag jobbat intensivt med henne i en vecka och var så nära på att ge upp för jag kom ingen vart, jag hade en klar bild av hur det skulle se ut, men det gick inte. Så jag gick ut, gick ner till sjön och där klarnade allt. Tentakler, tänkte jag och gick hem. Och sen blev det bara som det blev. Jag är inte bra på att planera en tavla. Jag vill bara göra. Jag målar med penslar, knivar, fingrar och trasor.
Vad vill du förmedla till omvärlden?
Genom mitt galleri på Instagram vill jag visa hur världen ser ut med mina ögon. Skönheten, styrkan, mystiken, värmen, förändring, och hoppet. Det är frustrerande att inte kunna visa det endast genom ord. Så att blanda olika medel såsom foto, dikt, teckning, skådespel på bild… Ja jag tror jag lyckas visa en glimt av hur magisk världen kan vara och är. Och med ord vill jag gärna sätta vanliga känslor ur spel. Rucka loss lite. Och jag är inte rädd för att dela med mig av emotionella tvister, jag tycker bara det är bra att öppna upp, när man helst egentligen lärt sig och kanske vill, stänga in.
Texterna till dina bilder känns som konstverk i sig, vill du dela en av dem med oss?
Risen from black water
Cast down from lit clouds
Born under heavy roots
–
Water gave her life
Lightning gave her passion
Trees made her strong
–
Buried beneath her own breath she melted the chains and flew. She’d fly away forever.
Ditt Instagramgalleri @EmiliaKorp genomsyras av en smygande, magisk urkraft som saknar ord. Varifrån kommer denna energi?
Naturen, allt vad som är natur är inspiration för mig. Det är ärligt och uråldrigt, nytt och föränderligt. Det är perfekt, det finns alltid någonting nytt att hämta, och jag är väldigt djupt rotad i det magiska, trolska, ärliga som naturen är, det blir så oerhört viktigt att andas det livet och den magin.
Kan du beskriva vad du menar med att ”magic is truth”?
Naturen är magi, på så många olika sätt. Och naturen är verkligheten. Det är det vackraste vi har, det ärligaste och starkaste som finns. Den är fylld av liv som bara är ren magi. Hur allt hänger ihop är fantastiskt, det är färgsprakande och hoppingivande. Det är vetenskap och det är magi.
Emilia Korp, hur ser du dig i framtiden?
Jag ser mig själv jobba som konstnär, hantverkare och kulturtant inom kultur och fritidsförvaltningen i vad nu för stad jag kommer bo i. Jag kommer alltid vara vilsen och trivas med det, för det är lite mitt mål och min mening med varje andetag och varje skapelse som blir till. Att komma längre bort från vad normen är och vill ha.
(Artikel skriven av Stefan Loå i mars 2016.)
Vill du läsa fler kreativa porträtt?
